Det är ok att det är jobbigt

När man har en dålig dag, kämpar på, ber om hjälp, ger upp helt och hållet, då är det viktigt att komma ihåg att det dåliga spiller över till sånt som brukar vara bra och roligt. Och det är helt ok.

Du kanske får en lugn stund från barnen så du kan läsa din favoritbok. Men det går knappt att läsa. Orden hoppar på sidorna och det känns bara hopplöst. Du vill bara blunda och försvinna.

Eller en chans att åka till simhallen, men väl i vattnet är du som en sten och kan knappt flyta. En vanlig längd tar fem gånger så lång tid och när du är tillbaka ger du upp och går till bastun och gråter.

Kanske inte ens det allra enklaste funkar. Du ligger kvar i sängen, gör en grotta under täcket. Klarar nätt och jämnt av ett toabesök. Ljuset som brukar vara mysigt där inne är skarpt, den underbara tvålen kladdig och doften av rengöringsmedel ger dig nästan näsblod.

Allt det där som borde vara trevligt, bra, stimulerande, är inte det. Och det är ok. Det är ok att känna så, att göra bara det lilla som faktiskt är möjligt, och att faktiskt inte må ett dugg bättre av det.

En annan gång, en annan dag, kommer du att minnas det som hände på din dåliga dag. Men minnet kommer att vara bättre än dagen var. Det kommer att stärka och hjälpa dig, det lilla kornet av något som kunde ha varit bra.

Så härda ut. Ta emot lite hjälp fast det bara känns jobbigt. Ta chansen att motionera, även om det knappt går. Stanna kvar i sängen när det inte finns något alternativ, och acceptera att det är den dåliga dagen som gör att inget är bra. Den dåliga dagen tar slut, och minnet gör den bättre!

Omslag - ovilja och mer vilja

Så har då dagen kommit när jag inte alls känner för att skriva mer. Lite deppig idag på nåt sätt, fast ändå inte. Det har varit en bra dag men jag känner inte att det är meningsfullt att skriva mer. Gör ett försök ändå, eftersom jag tror jag mår bra av det i långa loppet.

Bra på att lura mig själv? Kanske det.

Eller så handlar det om att jag vill så mycket., Vill till exempel att det här ska vara nåt som jag mår bra av. Undra om det finns en positiv variant av moment 22 som man kan skapa själv?

Det blev inget tydligt hälsosamt idag, inte rent fysiskt i alla fall. Försöker allt jag kan att sluta vilja och tänka framåt utan bara vara nu, inte planera. Skitsvårt. Har sagt att jag inte ska planera nåt för sommarens ledighet förrän jag lyckats att inte försöka planera något en hel dag. Är allvarligt rädd för att jag inte kommer att lyckas på hela sommaren. Jag vill ju så mycket, och jag vill inte vänta med att planera! Rädd för att sommaren ska passera med alla sina möjligheter och jag hamnar på sidan av, ogjord.

Känns som jag är så långt ifrån det där målet - att under en dag inte försöka planera. Men kanske är jag lite närmre nu när en till dag passerat? Jag vill det.

Jag lyckades!

Fick till en riktigt hälsosam avslutning på dagen. Nittio minuter yoga som mjukade upp ryggen och utmanade armarna. Riktigt roligt pass, så härligt med en yogalärare som bjuder på nya vägar och upptäckter. I savasana på slutet kände jag ordentlig värme i ländryggen. Vet inte om det var enbart yogan eller en konsekvens av att jag drog på liniment med chili på mina onda muskler i morse. Skönt och välgörande var det i alla fall.

Önskar fler glädjen, styrkan och lugnet jag finner i yogan!

Mera yin åt folket!

Ryggen börjar må lite bättre, idag har den gjort sig påmind men inte varit direkt hindrade. Gör mitt bästa för att ta det lugnt med lyft och sånt, och tänker minst lika mycket yin som igår. Tar paus på rygg på yogamattan med jämna mellanrum, och några yogasekvenser efter lunchen istället för värktablett och vila. Yoga genom hela dagen - det är dagens hälsosamma det! Imorgon hoppas jag klara av ett fullt yogapass, eller en joggingtur.

Ryggont + yin = sant

Ryggproblem kan vara kraftigt handikappande, men på sätt och vis hälsosamt också.

Igår var massören på jobbet och jag fick en halvtimmes välbehövlig ryggmassage. När jag sen gick tillbaka till min plats insåg jag att det där med att sätta sig ner hade blivit mycket svårare. Att sitta, bara sitta, det var svårt det med. Helt otroligt ont i ländryggen hade jag. Det gav inte med sig, Ipren-salva hjälpte inte, märktes knappt. Ligga ner med benen böjda på yogamattan, ja det avlastade något.

Så det där med "något hälsosamt varje dag" byttes ut mot "ta sig igenom dagen". Dessutom var det sista dagen före semestern och jag var långt ifrån klar så det blev två timmar extra jobb på kvällskvisten, och sen kraschade  jag i soffan.

Sov med förhoppningen att det skulle ge med sig över natten men nejdå. Idag har varit en kamp och en balansgång. Många besök på yogamattan för avlastning, värktablett och vila efter lunch och efter middagen. Inser där jag ligger på mattan att en sån här dag är precis vad jag behöver. Inte det onda i ryggen då, men det lugna, kravlösa. Mitt huvud behöver vila och återhämtning lika mycket som min onda rygg, men jag lyssnar inte lika bra på huvudets tecken. Så mitt onda i ryggen är nog hälsosamt för huvudet.

Det fysiskt hälsosamma för dagen får bli all yin jag praktiserat. Insikter har jag fått också, om hur jag kan få in mera yin i min vardag. Det kommer jag nog att må bra av i längden.

Att våga ta plats

Dagens hälsosamma blev en joggingtur i skogen. Var långt ifrån säker på att jag skulle ta mig ut men började med det lilla, lika enkla som svåra: jag gav ord till tanken.

- Jag vill ut och springa lite senare.

La till "lite senare" för att visa mig medgörlig och inte sätta mig själv främst. Fick som respons att det var bättre att jag kom iväg på en gång så inte kvällen blev så lång för mig. Det är underbart när man lever med människor som bryr sig om en lika mycket som man själv bryr sig om dem. Särskilt när man ger dem chansen att göra det!

Andra hälsosamma delar av dagen omfattade OpenArt på stan och en riktig förmiddagsfika, inte bara kaffe vid datorn. Mycket nöjd med mig själv idag!

Blodgivning och mera yoga

Tanken var att idag skulle jag ut och springa, men det var innan jag kom på att den här dagen passar det att lämna blod. Insåg ju igår att jag inte ligger poå topp direkt, och minus på vätske- och järn-kontot är inte det bästa läget för en springtur. Det fick bli ett kort yogapass hemma istället, Nu lite te och sedan i säng!

När det inte blir som tänkt

Lunchyoga stod på schemat idag. Var stressad och ofokuserad på jobbet så jag bestämde mig för att jobba hemifrån efter lunch, få lite lugn och ro (och slippa borrandet som är en bieffekt av renoveringar i huset). 

Gick på lunchyogan i vanlig ordning, hann till och med äta min kalla matlåda innan. Jätteskönt pass som gick lite för fort. Byter om och går tillbaka till bilen och inser då att jag mår faktiskt skit. Stressen börjar bli för mycket och den avslappning som yogan ger gör också att jag blir mer medveten om hur jag mår. Åker hem, går ner i källaren som jag tack och lov lyckats röja upp i för några dagar sen. Ställer klockan, gosar ner mig i soffan och sover som en bebis. Vaknar, ställer om klockan och sover en stund till. 

Egen yin-yoga

Riktigt lång dag idag men jag var klart motiverad efter gårdagens yogapass och ville hålla fast vid att göra något hälsosamt varje dag. Så, istället för att gå och lägga mig när jag var klar med allt och klockan egentligen redan var alldeles för mycket, så tog jag fram yogamattan och gjorde några yin-positioner. Eller, jag gjorde några vanliga positioner som är stretchande och avslappnande, passiva, och jag gjorde de väldigt länge. Lät kroppen vila och mjukna. Superskönt! Sen kröp jag direkt ner i säng för den avslutande Savasana - död mans ställning. Sov sedan riktigt gott. Tror djupavslappning i slutet av dagen är mer värt än den sovtid man skulle ha fått istället om man gått och lagt sig på en gång.

För den uppmärksamma så skriver jag "idag" som om jag skrev detta samma dag som det hände, fast jag samtidigt skriver att jag gick direkt från mattan till sängen. Det kändes viktigare att faktiskt göra något hälsosamt än att direkt dela emd sig av det, så bloggposten är bakåtdaterad :)

Internationella yogadagen

Ett problem med det hälsosamma är att jag väljer bort det för att jag tror att det ska störa andra. Vill ogärna be de jag har omkring mig anpassa mat eller planer för att stämma in med mina önskemål om kost och träning. Jag tror att de ska ha invändningar så jag låter bli att uttrycka min vilja.

Idag ville jag iväg på yoga. Inte vilken yoga som helst - ett tvåtimmarspass med tre härliga instruktörer. Pratar om det på morgonen, får med det i planen för dagen, det börjar klockan elva. Klarar dock inte av att säga att det är två timmar långt förrän det är dags att fara. Jag brukar oftast gå på entimmespass...

Dessutom drog det över en kvart ungefär. Hjärtat i halsgropen när jag ringer och säger att jag är på väg hem. Inga problem nu heller.

Senare på dagen nämner jag att jag måste tanka bilen om vi ska åka långt. Till svar får jag frågan varför jag inte gjorde det på vägen hem...

Undrar vad det är som gör att jag agerar såhär? Och känner sådan oro? Det var inga problem,  bara i mitt huvud.

Dagen fortsatte helt underbart. Att komma iväg på detta passet var nog juni månads höjdpunkt!

Återhämtning

Dagens hälsosamma skulle ha varit yoga i källaren på lunchen. Så blev det inte. En tupplur mitt i tårtbaket istället, och en stund i trädgården på kvällen. Tråkigt att det ska vara så svårt att få in hälsa i vardagen när man vill det så mycket.

Moment 22

Lite tråkigt är det att, redan andra dagen, inte ha något hälsosamt att tala om. Frisk luft blev det i alla fall ett par timmar mellan regnskurarna, lite mental återhämtning vid kyrkans midsommarfirande. Men jag får tänka att det är just sådana här dagar som är anledningen till att jag började med det här. De bidrar till att jag blir deprimerad och inaktiv, och de är samtidigt en konsekvens av hur jag mår. Lite moment 22.

En hel dag är en bra dag

Så, nu när jag bestämt mig är det väl bäst att köra igång?

Idag har inte varit någon toppendag så egentligen vill jag mest skriva ursäkter och förklaringar. Jag har inte gjort något vidare hälsosamt, inte ens cyklat till jobbet. Men faktum är att jag faktiskt tagit hand om stressnivån och lyssnat på mig själv idag. En sån där sak som jag nästan får ångest av: jag har presterat lite. Klart under genomsnitt.

Det kryper i mig för jag vill mer.

Skulle vilja sätta mig och jobba hemifrån för att få känna mig mer produktiv. Kroppen vill bara lägga sig ner i soffan och smälta bort. Hjärtat vill göra något fysiskt, åtminstone lite yoga. Hjärnan snurrar iväg med tusen och en viljor och måsten.

Det får räcka med en kort reflektion över att jag presterat på rätt nivå idag. Jag har varit aktiv på jobbet. Inte gjort allt jag ville få gjort men tillräckligt klar i huvudet när jag kom hem för att fungera normalt i vardagen här hemma. Tacksamhet är något av det hälsosammaste vi kan arbeta med enligt en av mina yogalärare. Jag är tacksam idag över att jag orkat med en hel arbetsdag trots att jag sov riktigt dåligt. Jag är tacksam över min erfarenhet av stress och att jag tillät mig att lyssna på min dagsform, så jag klarade av att göra allt det jag ändå fått gjort idag.